Den franska psykoanalytikern Julia Kristeva driver tesen
att intelligent tänkande i själva verket är kärlek. Det är först när vi lyckas
frigöra oss från att se andra som klichéer och istället ser dem som de
verkligen är, som vi kan tänka klart. Konstnärlig
gestaltning: "Objektifiera mig!" Ett fotografiskt undersökande
arbete: Kan jag återerövra mitt "Subjekt" genom att göra mig
till ett "Objekt”?
 |
| Idé: Å Brunnström Tecknat av: M Lindén |
Bildlärarutbildning Konstfack 2000-2003 
 |
| Idé: Å Brunnström, L Erikson och M Wiklund. Tecknat av: K Oad. |
 |
| Efter tre år blev det blankt. |
1997
När seendet drabbar mitt innersta
När en bild är så stark att mina sinnen stannar upp och jag slutar andas. Kroppen fylls av en ilning som avstannar i en tanke. Vad är det som sker då jag blir drabbad av en bild? Tanken är en reflektion av vad jag sett, men vad är det som känns? Känslan av att jag slungas ut i ett oändligt universum. Jag ser en målning av Jan Håfström, ett ägg, en blå ton, ett samtal i det tysta mellan min kropp och målningen. Jag umgås med målningen så länge den hängde på gallerikaféet vid Östermalmstorg i Stockholm. En dag var den borta, men mötet och minnet är förevigat i min kropp. Ett föredrag, en bild, jag blir häpen igen. Känslan av att slungas baklänges infinner sig. Framför mig ser jag det vackraste jag sett, en fraktalbild, kroppen suger i sig bilden, formen, färgen. Ögat sluter sig, bilden finns kvar på näthinnan. Öppnar ögonen men finner inga ord. Bilden söker mig. Med en liten tuss i ett provrör lämnar jag en annan värld, ett grått stort Huddingesjukhus en blåsig dag i mars. Den lilla tussen är mitt eget DNA, utfällt från det blod som pulserar i min kropp, ständigt i rörelse.
